Igår var det störtomöjligt att somna. Fullmåne. Mångalen (vad är det förresten?) Kunde i alla fall inte sova. Häxa eller inte men det är alltid så när månen lyser. Jag blir orolig och stissig.
Men måne eller ej, jag sprang igår och det gick ruggigt bra. Första stegen kändes benen som stumma, stapplande stockar och jag trodde inte att jag skulle kunna fortsätta. Men efter några hundra meter släppte det och jag kände mig pigg. Sprang på i ett bra tempo hela rundan.
Nu är frågan om jag kommer ge mig ut om några minuter eller om jag kommer sjunka djupare ner i soffan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar