Den som lever får se

Igår var det störtomöjligt att somna. Fullmåne. Mångalen (vad är det förresten?) Kunde i alla fall inte sova. Häxa eller inte men det är alltid så när månen lyser. Jag blir orolig och stissig.

Men måne eller ej, jag sprang igår och det gick ruggigt bra. Första stegen kändes benen som stumma, stapplande stockar och jag trodde inte att jag skulle kunna fortsätta. Men efter några hundra meter släppte det och jag kände mig pigg. Sprang på i ett bra tempo hela rundan.

Nu är frågan om jag kommer ge mig ut om några minuter eller om jag kommer sjunka djupare ner i soffan...

Det är vidrigt

I måndags var det dags att lämna barnen igen. En process som gör så ont så det känns som om hjärtat ska slitas ut ur kroppen varenda gång. Som alltid, reagerar jag på känslomässig stress med att sova. Så efter att ha lämnat barnen kunde jag inte hålla mig vaken längre. J fick köra hem. Jag tvärsomnade.

Usch.

Inte så mycket tävlingsmänniska längre

Målsättningen var att få en dag i spåren. Fullservice utmed banan och möjlighet att springa riktigt långt. Jag hade inga planer på att ta ut mig, ville bara löpa på. Det var fyra år sedan jag sprang Lidingöloppet men nu var jag alltså anmäld och inställd på att springa igen.

Som vanligt kände jag lite olust inför att vara ifrån ungarna så många timmar. Syster yster och kusinerna var på besök och J var hemma så de hade det bra det visste jag. Men det känns ändå fel att vara ifrån dem. Eftersom även Freddan sprang kändes det lite lättare.

Det blev en kanondag. Soligt och varmt. I normala fall gillar jag inte det, jag springer hellre när det är lite kallare och gärna lite regn, men den här gången var det perfekt. Jag njöt av naturen och spåren. Backarna var roliga och när jag kom till första stationen med mat mumsade jag glatt i mig bullarna och blåbärssoppan.

När jag närmade mig mål vaknade den slumrande tävlingsmänniskan i mig för en liten stund och jag spurtade allt vad jag var värd. Full fart ända in i målfållan. Strax därefter var tävlingsmänniskan borta igen och jag satt glad och nöjd över min långa löprunda i skogen.

Kreativ annons

Verklighetens Ica-Stig. Jag hör hur han tänkte;

Vi behöver ha en kampanj och sälja nåt mer. Mmm, vad vill folk köpa, vad har de för behov? Jo just det, handsprit, alla vill ha det nu! Vi kör en annons på det.

Jag blir ändå lite nyfiken, hur gick de till väga när de testade den på svininfluensan?

Hon är lojal vår lilla gumma

Helgen har varit späckad. I fredags kväll var vi borta hos goda vänner och fick god mat. I lördags jobbade jag hela dagen på kommundagen i Tumba centrum. På kvällen var vi på Grönan med några kompisar. Inte förrän igår fick jag helgkänsla (ledig tid o göra vad jag vill när jag vill).

Igår åkte jag till de kuperade spåren i friluftsområdet intill och sprang en lång runda. Det är en helt underbar natur, upp och ner, över broar, åkrar, mosse, stigar. Mel ställer upp. Det är inte mer än så. Hon springer för min skull. Sjukt lojal liten jänta. Utan koppel går det bra men med kopplet på får jag dra henne.

Framåt kvällen åkte vi iväg för att storhandla. Det blev bättre än jag trott att handla på söndag kväll. Lagom med folk i affären och bra påfyllt med varor. Jag har blivit Willys frälst och igår skaffade vi dessutom kort för att scanna våra varor. Lite sent, det medger jag, men galet bra.

Det enda vi inte hann med var bio. Hade planerat att se "Flickan som lekte med elden" men det får bli en vardagkväll istället.

Sortera mera

Nu ska jag iväg och jobba. Ska guida kommuninvånarna att sortera rätt. Tur att jag övat lite på det nu då.

Frusen

Hu, vad kallt det blev den här veckan! Sköna dagar men kvällarna och nätterna är ju ganska kalla. Fryser ända in i ryggmärgen känns det som.

Löpning

Jag är så sjukt nöjd med mina nya löparskor. De är grymma. Jag flyger fram.

Igår när vi sprang blev jag ruggigt irriterad på Mel, hon befinner sig nämligen i tiden efter löp. Igår tyckte hon inte det var kul. Igår ville hon helst ligga i soffan och smaska hela kvällen.

Men idag var hon pigg och sprang på. Bättre i alla fall. Tur att det går lite upp och ner åtminstone.

Fritidsintresse - sopor

Om ni bara visste vad jag tycker det är kul med sopsortering. Tro nu inte att jag är ironisk - för det är jag inte!

Dels så pågår mitt eget lilla sopsorteringsprojekt hemma. Jag sorterar allt. Trots att vi inte har kärl för det. Först började jag göra det för att prova. Efter några dagar märkte jag att det blev betydligt färre sopor i påsen under diskbänken. Nästa upptäckt var att vårt kärl knappt var halvfullt när det var dags för tömning.

Sen kommer nästa intressanta fråga. Hur får man andra människor att börja sortera sina sopor? Hur kommer det sig att jag inte velat bidra förut? Varför har jag tyckt att det inte spelar någon roll hur jag gör?

Ett svar är att jag det senaste året börjat intressera mig mer för miljön i allmänhet (åldersfråga?). När vi skulle köpa bil i somras kändes det oerhört viktigt att satsa på ett miljövänligt alternativ. Och det känns bra att jag cyklar till jobbet.

När det gäller mat har jag också börjat tänka till. Jag hörde att om man byter ut en enda kötträtt i veckan till viltkött istället skulle det innebära en enorm besparing (jag har glömt vad de jämförde med, jag ska ta reda på det).

Alltså har jag successivt blivit mer mottaglig. Ju mer jag tänker på det desto mer intresserad blir jag. Jag har börjat tänka på konsumtionen. Alltså steget innan saker och ting blivit sopor. Jag tänker mer på återanvändning. Jag tänker sopor dygnet runt just nu.

På nyheterna nu på morgonen pratade de om matavfall i Stockholm, en herre menade att människor vill sopsortera, att de bara behöver en puff och mer information. Fatta vilken utmaning för mig! Nu ska jag fundera på hur jag ska informera och kommunicera rätt så att hushållen i vår kommun vill sortera.

Undra vad han blir när han blir stor

Igår var en knasig dag på jobbet. Kan inte beskriva det riktigt men det kändes konstigt helt enkelt. Mitt huvud blev fullt. Så fort jag kom hem gick W och jag ut på en rask promenad medan J och T fixade mat.

Det är så avkopplande att promenera med W för han springer fram och tillbaka och pratar hela tiden. Non stop om precis allting. Så utan att jag behöver fråga och tjata om olika saker så pratar han bara på.

Mitt i samtalen slänger han in en och annan förhandling.

-Mamma, om jag gör 25 armhävningar får jag 20 kronor då?
-Ja, det kan du få. (Big mistake, han måste förhandla, aldrig säga ja direkt).
-Eller jag menar femtio, får jag femtio om jag gör 25 armhävningar? (Eftersom det gick så lätt att få 20 går det nog att klämma ut lite till, resonerar han).
-Nä du din filur, 20 sa jag.
-Men om jag gör 30 får jag femtio då? Och så kan vi säga att om jag inte klarar mer än 26 så förlorar jag allt. Ska vi säga så?

Ut med den bara

Nu kan man lägga ut sin blogg på eniro. Jippi!

Det låter ju väldigt smart. Då kan ju alla se och kartlägga ens liv, inbrottstjuvar kan räkna ut när man inte är hemma. Total insyn. Det låter ju helt perfekt. Verkligen.

Udda besök

Fredag till lördag var vi hundvakter. Åt den här lilla damen, Udda heter hon. Visst är hon söt?

Varsin vinst

Vi har varit på Grönan idag. Vi spelade på två hjul. Vi vann båda gångerna. Fatta vilken tur vi hade.

Nu är det fredagsmys. Mums.

Vi har en mysig kväll. Har just mumsat upp revbenspjäll, sjukt goda råstekta morötter och potatisar och ljuvlig sallad med chevre. Mums.

En gång till. MUMS. Och nu Idol, som jag för övrigt tycker blir bättre för varje år. Laila, Anders och Andreas rockar. De är underbara.

Sen ska det bli spännande att se det nya programmet om kändisar i djungeln, jag är till och med lite nyfiken på det.

Några tips?

Å hjälp, mitt huvud snurrar snart runt av alla roliga idéer! Massvis med skojiga saker på gång. Just nu funderar jag på hur vi ska få fart på kommundagarna. Någon som har tips på kul saker för familjer? Ponnyridning, tipspromenad, hoppborg? Fiskdamm?

Skärp dig

Paret som gifter sig, en film som snurrar på You Tube och är såååå rolig. Jo då, alla tycker det. Å vad den är bra. Hon kan inte sluta skratta.

Seriöst. Skärp dig bruden. Här snackar vi hysteriskt anfall.

Men nåt som verkligen är kul, det är Zlatan som pratade med pressen.

-Jag tycker inte om att snacka om mig själv. Jag tycker om när andra snackar om mig.

Godnatt

Nä, nu får jag ta och gå till kojs. Orkar inte vara vaken mer och jag vill vara utvilad imorgon. Man får passa på att lägga sig tidigt när J är på träning. Finns det något bättre? Krypa ner med boken i högsta hugg och bara mysa alldeles själv.

Blev en rackarns bra träningsdag idag. På morgonen hann jag med en promenad, på lunchen promenerade vi en kortis plus att jag cyklat till och från jobbet. Avslutade med 73 min löpning. I sommarvärme. Här har vi nämligen haft en fin sommardag idag. Har ni det i Jönköping med?

Försten vinner

Gud vad jag är löjlig. Jag har ju lärt mig att inte cykla så fort till jobbet. Det har gått bra i två dagar. Ända till i eftermiddag när jag skulle cykla hem.

Inte så långt hemifrån råkade jag komma ut på cykelvägen samtidigt som en annan cyklist. Hon satt så fint på sin cykel och trampade på. Vad gör jag då? Jo jag trampar på mer. Såklart. Kör om och fortsätter med mitt onödigt höga tempo hela vägen hem.

Så jäkla barnsligt.

Tidig morgon inte så tokig i alla fall

Tack för en underbar kväll min underbara vänner! Så mysigt att träffa er och babbla lite. Ses snart igen.

Efter en trevlig kväll igår hade jag lite småplaner på sovmorgon idag. När Js alarm ringde klockan halvfem och han inte ens stängde av det blev jag ruggigt irriterad. Jag blev klarvaken på en gång av det förbaskade alarmet som han själv inte verkade märka.

Om han inte znoozar slår jag snart till honom, tänkte jag ilsket. Men inte en rörelse från sömntutan bredvid, inte minsta lilla ansats att stänga av sin j-a telefon. Till slut (efter en halvtimme, typ) var det dags för honom att stiga upp. Jag lyckades säga puss och hejdå utan att fräsa (tror jag) och sedan borrade jag ner huvudet i kudden i ett desperat försök att somna om. Det var kört, jag var klarvaken.

Så efter 45 minuter utan ha somnat om gick jag till slut upp. När jag skulle stänga av mitt alarm upptäckte jag att jag inte ens ställt det. Oops. Då blev jag plötsligt tacksam över att jag redan var vaken. Så nu sitter jag och dricker mitt morgonkaffe.

Svettig i kavaj och blus - ingen hit

Jag började skriva om hur tungt det känns. Men sen kom jag på att jag ju inte är sån. Jag delar helt enkelt inte med mig om det. Tyvärr. Men det kändes jobbigt i söndags riktigt skitjobbigt.

Men annars är det bra.

Jag stortrivs på jobbet. Det känns inspirerande. Mina intresseområden är också mina ansvarsområden. Det finns massor av saker att förbättra och utveckla. Kollegorna är trevliga och min chef verkar super. Två veckor har bara svischat förbi.

Dessutom cyklar jag till jobbet varje dag, vilket känns som en lyx. No more essingeleden. Igår var första dagen som jag lyckades cykla så sakta så att jag inte blev svettig. Fick anstränga mig för att inte trampa på som en vettvilling.

Jag har verkligen funderat över svettandet de här veckorna. Hur ska jag kunna cykla till jobbet när jag sitter och råsvettas efteråt? Men igår kom jag ju på det. Fantastiskt.

Nu fick jag den allt

Efter en stunds städning och sorterande tog jag på mig löparkläderna för en runda. Tog med mig tvätten ut för att hänga på sträcket. Som alltid, eftersom jag vet att vi har orm på tomten, så tittar jag noga omkring mig när jag går upp på vårt lilla berg intill tvättsträcket.

Ändå hoppade jag högt när jag såg ormen ligga där och smälta sin mat. På mitten var den alldeles tjock. Jag rusade in och hämtade kameran för att kunna se sen i lugn och ro vad det är för sort. Stövlarna slängde jag på mig i farten också. Jag hade inte behövt skynda mig, han låg där hela dagen och väntade på att maten skulle lägga sig lite. Rörde sig bara lite smått då och då.

Men nu är snoken fångad på bild i alla fall.

Jag försöker sortera

Jag har börjat intressera mig för sopsortering. Ganska logiskt. Men jädrigt svårt.

-Chipspåse, var ska jag slänga den? Är det plast eller papper?

-Kaffepaketet, var ska det vara?

J har redan tröttnat på mig och min sorteringsinsats. Och jag börjar fundera över att man när man planerar kök borde ha med en hel bänk för sortering. Det behöver ju se lite snyggare ut än min högst temporära sorteringshörna.

Den lurvige filuren från rymden

Kom att tänka på Alf, den lurvige snubben som våldgästade en familj i ett program för länge sedan. Tog mig en nostalgisväng på You Tube och skrattar så tårarna rinner. Måste få tag i mer.

Vad ska jag titta på?

Försöker titta på damfotbollen men det är så himla tråkigt. Å skriker gör de hela tiden, låter som ett dagis eller nåt.

Nej, finns det nåt annat man kan titta på? Få se här, ettan Go' kväll, nej tack, tvåan då? "Vem vet mest" mmja, det funkar. inte minst tack vare Rickard Olsson och hans sköna kommentarer. Japp det får det bli.

Nu är det helg igen

Redan fredag, hur gick det till? Va fort tiden går och va fort man vänjer sig vid vardag. Imorgon ska jag sova så länge jag bara kan. I början på veckan, när jag gick upp 04.20, var det inga problem, då gick jag upp när klockan ringde. Men de sista dagarna, när jag borde gå upp vid 06-tiden, då har det varit tungt att vakna. Fattar inte.

Härligt att vi slutar redan kl 15.00. Perfekt.

I morgonsoffan, till kaffet?

Det sitter en tjej i morgonsoffan och pratar om sin nya film "Dirty diaries" som ska vara en variant av feministisk porr. Övriga gäster säger att det är härligt med porr.

-Det är mysigt att folk blir glada och kåta, utbrister en söt tjej som är frilansskribent.

Sen slinker de in på hemmaporr, ja säger programledaren, berätta lite om det, vad är det? Folkporr rättar de henne, och så förklarar de hur det går till. Hur folk filmar sig själva hemma och lägger ut på nätet.

Mera sopor

Ja, då var sista dan ute i verkligheten avklarad. I två dagar har klockan ringt kl 04.20 och kl 05.30 har jag suttit på plats och druckit kaffe med chaufförerna innan de åker ut med bilarna kl 06.00.

Igår fick jag känna på att jobba ordentligt, hur kul som helst. Den stora säcken på bilden plockades upp i en nergrävd soptunna, så kallad molok och navigerades sedan med hjälp av en kran över bilen där soporna släpptes ner efter att man ryckt i det gula snöret på sidan.

Nu är det dags för lite kontorsgöra.