Systerami

Haft min fina syster yster här ikväll. Önskar så att vi bodde närmre varandra. Snyft. Vet inte om det är åldern eller om jag bara blivit allmänt blödig, men avsked känns inte kul.

Ensam är kanske inte starkast

Nu har jag just avslutat Anna Lous valpkurs och påbörjat ny kurs inför lydnadsettan med både Anna Lou och Harper. Har haft turen och få tag på världens bästa instruktör, så himla duktig och go. Tack Kicki för att du hittade henne!

-Det är tur du kan hålla på så mycket med hundarna nu när du inte kan springa längre, säger min honey.

Det har han förbaskat rätt i. Utan min löpning är jag inte ens halv men samtidigt, om man ska se det positivt, så har jag fått jobba mycket hårdare och med mer fantasi med hundarna utan löpningen.

Jag inser att jag ofta kompenserade med min snabbhet och styrka, nu är jag tvungen att använda andra medel, jag kan inte springa efter en hundvalp som får för sig att jaga efter en katt till exempel.

Det är ju gamla kunskaper som sitter djupt i mig att göra mig rolig med hundarna, att figga så bra och kul så att de inte vill vara någon annanstans än hos mig. Men jag får erkänna att jag inte alltid gjort det i vardagen.

Nu är jag tvungen att jobba stenhårt med ledarskapet, vara superkul och den hund som inte följer med i flocken, ja den får stanna kvar ute själv. Jag tar mer hjälp av de andra hundarna. Och för att summera det hela så är det ju väldigt typiskt mig även i andra situationer - att göra själv.

Det gäller även på hemmaplan och på jobbet. Göra själv, göra snabbt. Att be om hjälp har inte varit min starka sida i något sammanhang men det har jag jobbat med under den senaste perioden. Både hemma och på jobbet. Så, inget ont utan att det för något gott med sig!

Tänk vilken supermänniska jag blir när jag blir bra och kan springa igen :).

Äntligen lite svar

Man kan roa sig med olika saker. Själv grillade och trimmade jag på samma gång ikväll. Trevligt. Messi är bara påbörjad så han ser lite kul ut.

Får göra klart en annan dag. Nu är det dags för rabarber- och jordgubbspaj med vaniljsås.

Var på utställning med Harper i helgen - gick kanonbra, hon blev bästa juniortik, vann sin klass med sju deltagande tikar. Inte illa.

I torsdags var jag som sagt hos neurolog som gjorde olika typer av tester för att se om jag hade nervskador eller skador på mina muskler.

Jag hade nervskador, ganska långt gångna dessutom. Kraftigt nedsatt känsel i händer, handleder, ben och fötter.

Vad som var bra däremot var att jag inte hade djupgående skador på mina muskler. De problem jag har beror på B12-bristen. Så, tillbaks till ruta ett igen, men på ett bra sätt. Nu är det sprutor som gäller en lång tid framöver för att fylla på.

100 000

Har tillbringat morgonen vid Trångsunds pendeltågsstation för att dela ut Delicatobollar och program för firande.

Nyfiken på

Nytt väntrum. Jag börjar bli expert på att vänta. Sitter här tålmodigt. Nyfiken på vad de ska göra.

Nya prover på g

Hur i hela friden blev det torsdag morgon? Helg igen? Fattar inte hur snabbt veckorna går. Idag ska jag iväg och göra EMG och nu hoppas jag verkligen att det leder till någon typ av svar.

Ska också lämna prover för borrelia. Men det tror jag faktiskt att jag redan gjort? Inte mycket till samarbete inom vården. Jag trodde att allt syntes bara man knappade in ett personnummer men så funkar det verkligen inte.

Idag for Wille upp som ett skott kl 05 på morgonen, hela klassen skulle iväg på fågelskådning. Lite coolt. Jag pratade med honom när han stod vid bussen och han tyckte det var mysigt att det var så lugnt och tyst ute.

Anna Lou är en duktig tjej som kan en himla massa saker redan, vi har ju gått på kurs. Hon är väldigt läraktig och lätt på alla sätt och vis. Men däremellan visar hon tydligt att hon är dotter till Mel. Då händer både det ena och det andra. En räv bakom varje öra.

Kanske dags o lägga ner

Det har varit en aning dåligt med uppdateringen här, det får jag medge. Nästan så att jag tappat intresset en aning. Kanske inte så konstigt med tanke att bloggen hunnit bli fem år.

Twitter är snabbare och enklare, facebook bra för bilder och kennelbloggen för det som rör hundar. Vad blir kvar här då kan man fråga sig? Inte mycket, särskilt inte sen löpningen är ett minne blott.

Mycket på jobbet innebär också mindre tid här. På tal om jobb så är det något jag inte bloggar om, inte barnen och inte familjen heller.

Och eftersom jag är så rysligt dålig på att dela med mig av hur jag mår blir det ju inget av den varan heller (även om det finns mycket att säga om just det).

Men jag kan berätta att vi gjort slag i saken och köpt en gräsklippare. Jo, det är sant, en ny, fin. Självgående och multiklipp. Minsann.

Jag har också unnat mig ett trimbord som jag sneglat på i månader, i förra veckan slog jag till.

Sen har jag nördat loss alldeles och köpt nya, tjusiga utställningskoppel till Harper och små fina godisfickor som man sätter på valfria kläder :).

Det kanske rent av är dags att lägga ner bloggen nu. Men å andra sidan är den som ett vackert fotoalbum med mycket text.

Ny favorit

Efter att ha ätit samma frukost i tjugo år (fiberberikad havregrynsgröt) har jag plötsligt slagit till och skaffat mig en ny hang up - Start musli med yogurt! Så himla gott! Och det var ju kanske på tiden med lite nya vanor :).

Snart är morbror Orvar, Bitte, Niklas, Nikki och deras två små barn här, ska bli så himla kul o ses.

Mat & gott sällskap!

Köttbitar, såser, dumplings och kycklingnuggets på Cloud Nine.

Karin och Anna kikar fram bakom skaldjursberget som serverades på Urban Deli.

Den senaste veckan har präglats av god mat. I lördags var jag på möhippa och åt vi världens godaste sushitallrik till förrätt och till varmrätt en underbar blandning av kött, dumplings och kycklingnuggets tillsammans med flera olika såser. Tack alla fina tjejer, underbart o se er igen.

I måndags var det ännu mer mat när jag var på OS-lunch. I oktober är det nämligen OS i matlagning i Tyskland och ett av de tävlande lagen bjöd in på lunch så att de fick träna på de rätter de ska delta med. Rackarns gott var det.

Igår var det dags igen för suberb mat. Vi var på konferens och avslutade kvällen på Urban Deli på Söder. Ursmaskigt! Förrätt, varmrätt och efterrätt och magknip av både mycket mat och många skrattattacker - världens roligaste kollegor.

Jo då så att...

Just som jag skulle skriva att jag satt på altanen och njöt av de sista varma strålarna från solen medan Tilde bakade härliga hallongrottor avbröts jag av ett högljutt;

- Maaamma!! Jag tror det har hänt något.

Och det hade det. Innan jag slog ner rumpan på altanen flyttade jag ut pelargonen tillsammans med olivträdet som båda övervintrat i sovrummet. Nu fick de istället stå prydligt tillsammans utanför dörren.

Anna Lou var oerhört intresserad men jag sa bestämt nej och berömde (sen gick jag därifrån, hur tänkte jag då?) Anna Lou tänkte i alla fall att nu är hon borta, festen kan börja!

Inte riktigt min stil...

Till och med Harper undrar vad hon håller på med.

Den som väntar på något...

Nu har jag äntligen betat av tvätthögen från helvetet. Har till och med hunnit med övrigt som kuddar i soffan, filtar och hundplädar.

En stund på spikmattan hann jag med på förmiddan innan Olle o Siv kom förbi på en kaffe på altanen.

Därefter drog vi igång opreration storstädning hundhagen monterades ner och hörnan där den stått skurades noga. Även soffan fick sig en ordentlig omgång.

Just nu sitter jag på altanen och njut...

Anna Lou gillar den "nya" hörnan.