Inte långt till vår

Mitt närminne håller på att ta ordentligt med stryk just nu. Glömmer en tanke för en annan. Sjukt irriterande men säkert bara övergående. Tokmycket på jobbet. Verkligen TOKMYCKET, men kul.

Helgen bestod mest av snö och kyla. Inget nytt, samma för alla. Lite synd för vi hade hoppats på mer skidåkning. Det får bli en annan gång. På tal om snön så är tydligen det högvilt just nu, snöskyfflar stjäls av hela ligor och massvis med människor erbjuder snöskottning.

Katten och hunden är numera helt sams och kan till och med drista sig till att leka med varandra. Mel är dock ganska allvarsam för tillfället och tar på sig mammarollen med stort allvar. Mitt olivträd till exempel, det tycker inte Mel heller att Totti ska klättra i. Då får sig Totti en varsam puff av Mels nos.

Inga yttre tecken på dräktighet ännu. Hon springer glatt på och ser ut som vanligt. Hon är däremot extremt kärleksfull och vill vara med oss, nära hela tiden.

Sportlov!

04.09. Då vaknade jag idag. 04.25 klev jag upp, det kändes meningslöst att försöka somna om. Sen har jag suttit och jobbat fram till nu för att hinna undan eftersom jag har haft möten hela veckan. Samma sak idag - möten. Och efter det tänker jag ta mig hem för att vara tillsammans med barnen.

I onsdags hade jag semester. Det slutade med att jag jobbade från halvåtta på morgonen till halvtvå. Non stop. Hemifrån. Men sen äntligen stack vi iväg och åkte slalom! Gud vad kul det var! Första gången någonsin för Wille och Tilde. Själv har jag inte åkt många gånger i vuxen ålder så det kändes lite pirrigt.

Vi ska inte ge oss in i att beskriva servicenivån på personalen vid uthyrningen. Inte heller liftkorten. Eller det faktum att hjälmarna var fula och därför krävde extra noggrann genomgång av en av oss. Nej, de detaljerna glömmer vi. Däremot ska vi prata om den fantastiska skidlärare som dök upp!

Efter några svettiga minuter med att reda ut begreppen och hitta rätt saker fick jag mobilnumret till en snubbe på skidskolan som fanns på plats. Fick dock ingen kontakt utan pratade in ett meddelande om att vi var intresserade av privatlektioner. Sedan traskade jag upp för en ovanligt lång och brant trappa iförd pjäxor för att låsa in våra skor i ett skåp. Ett skåp man skulle stoppa en enkrona i.

Men det var inte det vi skulle prata om, utan när jag vrider om låset ringer telefonen och en mycket trevlig herre presenterar sig i andra änden som skidlärare. Han var på väg därifrån men undrade var jag var och bestämde att vi möts på framsidan. Sagt och gjort, vi möts, mannen som hette Esse ordnade med finanserna dealade och whealade med de lite mindre serviceminded personerna i luckan och vips - så var vi igång!

Poff, poff, superproffsig genomgång med oss allihop. Denna man gjorde vår dag! Och räddade anläggningen från att stoppas i facket VÄREDLÖS, ÅK ALDRIG TILLBAKA. Han var helt enkelt super, inte nog med att han klämde in oss samma dag, det hade jag verkligen inte räknat med, han instruerade oss hur bra som helst, lugnt och pedagogiskt.

Wille var hur imponerad som helst, mannen var nämligen minst 60 år - och körde i gupp! Dessutom hade han en plattare telefon än mig, som han kollade kalendern i.

Prioriteringar

Helgen rusade fram. I fredags satt jag kvar på jobbet till sju-tiden och försökte jobba undan så mycket jag kunde för att hinna vara mer med barnen nu när de har sportlov. Som på beställning blev vi bjudna på middag direkt efter så det var bara att sätta sig ner vid dukat bord.

I lördags var det hämtdags så dagen mer eller mindre försvann innan det blev söndag! Vår första morgon ihop och min första sovmorgon eftersom jag gick upp tidigt på lördagen för att åka. Vi sov länge och sen sprang jag en runda och vips så var den dagen slut.

Igår var jag på jobbet tidigt och satt i möten hela dagen, men det var bra möten, vi fick mycket gjort. Efter jobbet tog Wille och jag oss en tur i spåret. Efter dusch och god middag spelade vi wii innan det var dags att sova igen.

I eftermiddag siktar vi på skridskor. I morgon funderar jag på att prova på skidor med dem.

Flashback

I går tog jag mig tid att åka lite tidigare från jobbet. Skulle försökt komma iväg vid tre men kom iväg tjugo i fem. Mötte Linda på möbelmässan. Ett kärt återseende med Linda och ett kärt återseende med mässan. Linda hade varit där hela dagen så det passade bra att ånga igenom alltihop på en timme, hon hade järnkoll på var de olika montrarna låg och vilken ordning man skulle gå i för att inte missa något.

Tack för en trevlig eftermiddag, vännen!

Dålig aptit

Mel har kommit in i en period när hon inte vill ha mat. Hon får alltid såna dagar under sin skendräktighet. Hon kikar ner i sin matskål sen tittar hon anklagande på mig och går därifrån. Blev det inte bättre än så här, verkar hon tänka.

Totti är däremot inte kräsen så hon dyker ner illa kvickt i skålen och börjar smaska högljutt. Då går Mel fram och glor ner i sin skål. Som en fostrande mamma står hon och ser lite trött ut, hon säger inte ett ljud.Totti struntar blankt i den lågmälda tillrättavisnigen och äter lugnt vidare.

Till slut måste Mel börja äta för att Totti ska flytta på sig, men bara för en kort stund sedan dyker hon ner samtidigt med Mel. Idag hällde jag lite kattmat över Mels mat och då slurpade hon i sig alltihop i ett nafs.

Appar

Våra appar säger en hel del...

Igår unnade jag mig en löprunda efter min irriterande dag. Otroligt skönt men väldans kallt. Ikväll ska jag träffa Linda, ska bli superkul.

Nya morgonrutiner

På morgonen när jag vaknar, ligger Mel bredvid mig med huvudet på kudden. Så snart jag vaknar till lyfter hon upp ena benet så jag ska klia henne på magen och sen pussas vi lite mysigt. Idag var även Totti snabbt på plats för att gosa med mig på morgonen. Så låg vi där, och morgonmös, Totti i mitt knä kurrandes och Mel vid min sida.

Tagen av den mysiga stunden kunde Mel inte motstå frestelsen att även ge Totti två rejäla kyssar. Så kärleksfullt som bara Mel kan. På en sekund slutade Totti med sitt kurrande och blev alldeles stel i kroppen och morgonmagin var bruten.

Oj vilken dag!

Idag har jag varit arg. På ett möte. Så arg så att det kändes som att det puffade rök ur öronen på mig. En gullig kollega skrev några uppmuntrande ord på ett papper och la på mitt bord för att muntra upp mig efteråt.

Förbjudet

Jag har ont i magen och jag tror att det hänger ihop med mitt plötsliga behov av att äta sockerkakssmet. Två satser sen i söndags. Det är förbjudet, säger Johannes, man får inte göra smet bara för att äta upp. Lika lite som man får köpa pepparkaksdeg utan minsta intention att baka en enda pepparkaka.

Störst går inte först (till Mels förtret)

Bara för Mel att gilla läget. Totti regerar. Vill hon dricka Mels vatten så gör hon det. Vill hon äta i Mels skål så gör hon det också. Mel försöker tränga bort Totti men så snart Mel vänder om och går därifrån äter Totti Mels mat igen.

Så söt så

Å vad jag är glad över den lilla svarta. Så fin. Och så bra.

Skridskotur på sjön

Igår tog vi oss runt på skridskor på en plogad bana på sjön. 2400 meter nöjde Tilde och jag oss med men Johannes och Wille tog två varv och avverkade därmed nästan 5 km, bra jobbat tycker jag. Så snart vi var klara gick solen ner.

Den lilla svarta

Jo ser ni en sån här liten sak bidde det, en liten extra bil! Lovely, nu är det slut på trixandet med skjuts hit och dit. Miljövänlig är den också minsann.

Mästerligt

Tänka sig att det nu har gått en hel arbetsvecka igen, var tar tiden vägen? Den flyger fram. Veckan har varit bra, ganska späckad både på jobbet och hemma. Lagom med träning har jag också fått.

Häromkvällen tittade vi på mästarnas mästare, Totti var mest intresserad.

Måste berätta, igår hämtade vi ytterligare en svart liten sak, ska berätta mer om det senare med en bild också. Stay tuned...

Torsdag morgon

Sitter och tittar på den lite smått klumpiga katten. Hon ligger på rygg på köksbänken och leker med ett band. Hon är nära att ramla ner men styr tillbaka rumpan precis i rättan tid. Dricker vatten gör hon helst i Mels stora skål.

På morgonnyheterna pratar de om taken som ramlar in. Helt otroligt mycket snö överallt. Skjutsade J till jobbet idag och det var gott om snö på vägarna, höll på att fastna när jag skulle parkera.

Om en vecka Linda ses vi! Då ska vi hitta på något mysigt.

Lilla katten

Så söt så. Var på bushumör igår och lekte nästan med Mel.

Gormanden

Det finns en risk att Mel blir tjock snart. Vare sig hon är dräktig eller inte. Hon äter nämligen allt hon kommer över just nu, sin mat, vår mat, kattens mat och som grädde på moset slinker en och annan kattbajs ner då och då.

Igår stod spaghetti, egen hundmat, kattmat och kattbajs på menyn.

Himmelska hundar

Så hette fiket vi var på i söndags. Först en härlig löptur ute i skogarna hemmavid och sedan en tur in till stan för promenad på Gärdet med Jossan och Bruno. Det är ett helt fantastiskt ställe. Hundar överallt som springer hur de vill och hälsar på varandra. Avslappnat och trevligt.

Efteråt gick vi som sagt på fiket Himmelska hundar på Östermalm och fikade. Om man ser fram emot en lugn och avkopplande fikastund då ska man nog gå någon annanstans men om man önskar möta många andra hundar som leker med varandra då ska man absolut gå dit.

En till schäfer förutom Mel fanns där, de höll sig ganska stilla båda två och tittade mest på de små busarna som for omkring. Bruno levde livet med en söt liten Russeltjej i samma ålder.

Klös i katten

Den lilla kattrackarn har börjat få klösbehov. När hon satte klorna i mitt tangentbord fick jag nog och gav mig iväg för att inhandla en klösbräda.