Jag drömmer mardrömmar om att komma försent. Inatt drömde jag att vi irrade runt på stan två timmar innan bröllopet vi ska gå på och letade både present och kläder. En aning stressigt. Phew.
Jag hade nöjet att åka med min syrra till A6 för några helger sedan. En timme innan de skulle vara på bröllop. Då letade hon kläder till sig själv. Jag var helt svettig. Och när vi var klara skulle hon ha kläder till tjejerna också.
Det var bara till att hålla sig lugn och fixa fram det med. Det var ett uppvaknande för mig själv. Jag insåg vilken mardröm det är för J när jag gör så, jag är nämligen nästan likadan.
När jag gick där med syrran kunde jag inte fatta hur hon kunde vara så sent ute. Varför hon väntat med att handla ända till minuterna innan de skulle vara på bröllopet. Jag insåg att det är ett helt onödigt stressinslag för omgivningen.
Grejen är att för mig är det inte så farligt. Jag känner mig mest fokuserad just precis när jag måste skaffa de där grejerna. Jag är nämligen inte så förtjust i själva shoppingmomentet utan ser det mest som ett (knappt) nödvändigt ont.
Med min nya erfarenhet i bagaget ska jag bli bättre. För min omgivnings skull.
