Hon e så fiiin!

Förra veckan hade vi besök av syster yster och hennes familj. På fredagen var det dags för oss att åka till dem igen för vi skulle vara med på SSM, Svenskt Schäfermästerskap i Skillingaryd.

Halvsex på lördagsmorgonen var jag uppe för att åka till utställningen. Bilen hade jag packat med nödvändiga attiraljer kvällen innan. Lagom till jag var redo att åka väckte jag raringen och så var vi iväg.

Väl framme tog vi en liten promenad på området innan de öppnade sekretarietet och vi kunde hämta nummerlappen. Sen var det dags för att styla den lilla damen. Fram med borste, mina magiska droppar, minkolja, handduk, mousse och vatten.

Hon gick i första klassen för dagen vilket innebar att hon startade redan kl åtta. Bra det, för då hann jag inte bygga upp så mycket nervositet. Jag tyckte det gick bra, men det är lite svårt att se när man mest springer runt utanför ringen och ropar.

Sen hände inte så mycket mer den dagen så vi kunde åka hem till barnen och käka frukost tillsammans eftersom de precis gått upp. Resten av dagen ägnade vi åt sol och bad.

På kvällen fick vi grillad mat hemma hos goda vänner. Sen bar det iväg hem till syster yster igen för att sova. Nästa dag skulle vi nämligen upp och iväg lika tidigt igen. Då var det dags för konkurrens.

Fan vilken tråkig berättelse det här blev.

Det gick i alla fall skitbra. Hon blev utropad trea och höll den placeringen! Så jävla otroligt bra. Jag fick springa som en besatt utanför. Och raringen hjälpte till att både ropa och springa han med.

Så summan blev att vi både hunnit umgås med familjen och vänner och delta på utställning. Och som grädde på moset placerade sig lilla Mel på pallen med medalj och buckla.