Jag tog mig en liten löprunda idag på morgonen. Snubblade till på hunden och föll som en fura. Nu ömmar mitt knä. Varför ramlade jag? Jo för att hon fick för sig att skälla till på en hund vi sprang förbi. Samtidigt som hon skällde sprätte hon till med benen och saxade mig. Poff, sa det, så låg jag där.
När jag väl trasslat mig upp någotsånär muttrade jag på henne och frågade vad hon höll på med. Hon brukar nämligen aldrig skälla mot andra hundar och det vill jag inte att hon börjar med heller. Matten till den andra hunden tyckte synd om Mel och sa att det minsann inte var hennes fel att jag ramlade.
Ha ha, jag höll på och fnissa på mig. Matten till den andra hunden blev helt ställd när jag höll med henne och sa att det verkligen inte var hennes fel men att jag blev både sur och överraskad när hon skällde på hennes hund.
Då började hon ursäkta sig för att hon la sig i men jag sa det var bra, det var ju faktiskt inte Mels fel och i princip ska man vara vaksam på folk som är dumma mot sina djur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar