Nu är det bråttom som tusan. Hundarna är rastade på lunchen men nu måste jag in på kontoret igen. Har inte sutit ner en sekund idag. Började dagen med ett go på morgonen. Det kändes kanon. Men nästa samtal rörde en kund som tittar på andra leverantörer. Fan.
Ägnat hela förmiddagen åt att det inte ska bli så. Å nu börjar vardagen ge sig till känna. Idag är dottern på cykelutflykt hela dagen. Det kan låta enkelt men det kräver en hel del logistik.
Igår var till exempel hennes pappa på skolan och lämnade cykeln och cykelhjälmen. Hon fick cykelnyckeln också. Så idag, när vi sitter i bilen på väg till skolan upptäcker hon att hon inte vet var cykelnyckeln är.
Sonen blir förstås hysterisk för han stressar upp sig över allt man kan stressa upp sig på. Så han sitter och skriker i falsett "nu blir jag stressad, kommer vi komma försent nu?" Dottern sitter lugn, som alltid.
Jag stannar bilen och går bak och letar i baksätet. Till slut hittar hon nyckeln, den ligger i bilbarnstolen under det trasiga överdraget. Vi kan åka. Vi kommer i tid.
Men nu, när jag går i solen och rastar hundarna, kommer jag på att jag glömde stoppa ner solskyddskrämen. Tänk om hon kommer hem och är helt uppbränd nu?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar