Fredag!

I dag var vi jäkligt duktiga på att komma iväg. Jag var jäkligt duktig. Skippade kaffet hemma på morgonen. Då går det riktigt bra.

Jag är hopplös när jag dricker kaffet hemma på morgonen. Kommer aldrig iväg.

I dag bestämde jag mig för att sluta efter lunch och bara vara med barnen. Inget mejlande, inget ringande. Noll. Zero.

Stannade på jobbet till 13 för att hinna så mycket som möjligt. Var där innan åtta. Kl 13 åkte jag för att hämta barnen. Kl 13.30 var jag tillbaka vid bilen. Missat samtal. Jobbgrejer. Sen var det igång. Fram till 16 jobbade jag. Visserligen hemifrån, men ändå.

Nu sitter vi och tittar på barnens favoritprogram, Talang 2008. Jag dricker vin och vi äter godis. Vi har grillat o nu är alla nöjda o glada.

Kaptenens namnteckning

Hon fick Daniels autograf också. Så himla gulligt med ett litet hjärta. Men det hade hon ritat dit själv berättade hon generat. Men inte förrän jag kommenterade att storebror inte fått nåt hjärta.

I morgon är det fredag!

12.49 parkerade jag bilen utanför kontoret. Skulle just sätta ner foten i asfalten för att kliva ur när telefonen ringde. Det var dottern. Hon undrade vart jag lagt solskyddet.

De skulle just åka iväg så jag kunde åka upp och lämna den om jag åkte på en gång, så det gjorde jag. Förmiddagen hade de bland annat ägnat åt att träffa Idol-Daniel.

Sen har det varit en helvetisk dag på jobbet. Bara strul och problem. Hela dagen. Har pratat med bra kunder. Har pratat med dryga kunder.

"Var personen du pratade med lite bakom", frågade kollegan bredvid.

"Euhm, varför tror du det, undrade jag.

"Du fick ju säga allting minst två gånger och ändå verkade inte personen fatta".

Nej precis. Såna samtal. Usch. Och inte tog det slut idag, farsen lär fortsätta imorgon. Hua.

Men efter jobbet fick jag massage och under tiden lekte barnen och sen var vi och badade i vår kära Axamosjö. Fast jag blev nästan arg när jag såg den nya ägaren till huset. Det där är mitt hus tänkte jag, vad ska du där och göra?

Men i morgon, då är det fredag och då ska vi grilla och bara koppla av o mysa framför tvn. Det ska bli underbart.

En rapport av dagen så här långt

Nu är det bråttom som tusan. Hundarna är rastade på lunchen men nu måste jag in på kontoret igen. Har inte sutit ner en sekund idag. Började dagen med ett go på morgonen. Det kändes kanon. Men nästa samtal rörde en kund som tittar på andra leverantörer. Fan.

Ägnat hela förmiddagen åt att det inte ska bli så. Å nu börjar vardagen ge sig till känna. Idag är dottern på cykelutflykt hela dagen. Det kan låta enkelt men det kräver en hel del logistik.

Igår var till exempel hennes pappa på skolan och lämnade cykeln och cykelhjälmen. Hon fick cykelnyckeln också. Så idag, när vi sitter i bilen på väg till skolan upptäcker hon att hon inte vet var cykelnyckeln är.

Sonen blir förstås hysterisk för han stressar upp sig över allt man kan stressa upp sig på. Så han sitter och skriker i falsett "nu blir jag stressad, kommer vi komma försent nu?" Dottern sitter lugn, som alltid.

Jag stannar bilen och går bak och letar i baksätet. Till slut hittar hon nyckeln, den ligger i bilbarnstolen under det trasiga överdraget. Vi kan åka. Vi kommer i tid.

Men nu, när jag går i solen och rastar hundarna, kommer jag på att jag glömde stoppa ner solskyddskrämen. Tänk om hon kommer hem och är helt uppbränd nu?

Kvällsrapport

Den här veckan har jag sprungit med hundarna på lunchen två gånger. Det är ta mig tusan bra gjort. Målsättningen har visserligen varit att göra det på morgonen. Men det vet jag ju är mer undantag än regel när det händer, så det hade jag inte räknat med skulle bli av.

Det låter så bra när jag går och lägger mig, imorgon ska jag gå upp tidigt och springa en runda, tänker jag. Men när klockan ringer är det svårt nog att ta sig upp ur sängen ändå utan att tänka att jag ska ut och springa.

Igår hade jag besök av min underbara vän Berta. Vi fnissar som små tonårstjejer åt allt och inget. Våra barn, som mest verkar tro att man som vuxen skrattar om de gör något roligt, såg mest frågande ut när vi garvade åt våra lama skämt.

Efter en middag och promenad var vi sugna på kaffe så vi trotsade det faktum att vi får svårt att sova när vi druckit kaffe på kvällen och tog oss en kopp. Till vår stora förvåning gick det att sova i alla fall. Mystiskt. Har vi blivit gamla?

Ikväll har vi varit hos en annan vän och hälsat på. Alltid lika trevligt och inspirerande att träffa henne. Hon är grymt duktig på att rita och designa och det är så kul att se alla fina saker hon gör.

Nu är jag så trött så att ögonen går i kors. Barnen sover så klart. Till och med hundarna har gått och lagt sig. Mel i sängen och Janne i soffan. Så det är väl bäst att jag gör det med. Godnatt.

Stekta sparvar i luften

En gammal klok man jag kände för länge sedan brukade säga att det inte flyger några stekta sparvar i luften. Med det menade han att vill man ha nåt får man se till att jobba för det.

Han hade så rätt den mannen och jag brukar tänka på det. Ofta. Han sa ofta kloka saker, utbildad psykolog som han var. Han har gjort starkt intryck på mig. Han var pappa till en kille jag var tillsammans med några år.

Men ibland önskar jag verkligen att det flög omkring stekta sparvar i luften. Att någon bara fixade det åt en. Att saker och ting bara löste sig. Att möjligheterna var mer än möjligheter, att det var löften.

Träffsäkert om det moderna patriarkatet

Läser en sjukt underhållande bok just nu. Har aldrig hört talas om den innan. När jag skulle sova härom kvällen blev jag sugen på en bok och började rota runt i systers bokhylla.

"Egalias döttrar" av Gerd Brantenberg. Den har vänt på begreppen och är en parodi på typiskt manligt och kvinnligt. I den här boken är det kvinnorna som bestämmer, tar initiativ och killarna bär pehå.

Det roligaste är att man använder dam istället för man i boken. Det tog mig flera sidor att upptäcka det. Alltså meningen jag nyss skrev skulle de skriva, "det roligaste med boken är att dam använder dam i stället för man."

För att inte tala om hur sexet beskrivs mellan en ung tjej och kille. Tjejen tar för sig, förser sig alltmedan killen känner sig vacker och glad över att hon vill ha honom. Sen somnar hon, långt innan han fått något alls.

Boken är full av små roliga detaljer som man inte kan låta bli att fundera över. Detaljer som visar hur vi proppas med en viss verklighet utan att ens tänka på det. Ta den här beskrivningen av ett rum till exempel.

"På väggen hängde en stor tavla som föreställde en naken ung man på en soffa med ett fruktfat på bordet framför sig. Rummet låg i halvmörker, endast upplyst av en golvlampa. Lampfoten hade formen av en naken manskropp med en rödgul glödlampa till huvud."

Lugna gatan

Sen i lördags bor jag med tre katter, två unghundar och mina två barn. Vi bor i ett stort hus mitt i stan. Supersoft.

Igår skulle sonen på utflykt. En liten miniresa till en stenåldersby. Han kunde knappt vänta tills det skulle bli av. Och han var väldigt nervös för att vi skulle försova oss. Men vi klarade det.

Idag kom vi också upp och iväg utan problem. På kvällarna somnar de på stört. Vad har hänt? Hur kommer det sig att allt bara löper på utan problem? Den annars obligatoriska flaskhalsen vid ögonblicket när vi ska ut genom dörren verkar som bortblåst.

Jag sitter på kontoret och förundras. Je je, skönt är det i alla fall.

Min syster med familj är på Mallorca och supersöta systerdottern Tindra är laddad för en dag på stranden.

Vackra hundar

I lördags var jag ute och sprang med Mel och en tjusig hane som heter Hector. De sackade ordentligt mot slutet. Det har jag aldrig varit med om. Sa åt dem det också, att de var slöa. Det gick aldrig att springa slut på Rattah. Inte ens när hon var 10 år. Men så hade hon ju andra idéer för sig.

Som tur är finns det fler hundar att välja på därute i skogen. Fick med mig Messie, också en ståtlig karl i sina bästa år. Mels brorsa för övrigt. Han verkade inte bli så trött men han har däremot för sig att ett varv räcker. Så så snart man närmar sig slutet på rundan och fortsätter på nästa varv sätter han sig nästan ner i ren protest och glor.

Presenter också

Nu fick jag en presenter också, visst är de fina!