The King

Gick med ett brett leende på mina läppar hela vägen till jobbet idag. Folk jag mötte tittade på mig o såg ut att fundera över om jag flirtade med dem eller om jag bara var på gränsen till tokig.

Orsak till mitt stora smajl var Alex Schulman. Jag skrattar på mig. Tycker han är skitrolig. Han berättade om sitt bröllop o vad som hände när gästerna kastade ris o inte blomblad vilket hans käresta planerat.

Hans beskrivningar är helt underbara. Hans blogg är lika rolig den. Han är så rolig så jag frångår mina principer o rattar in Mix Megapol eller vad tusan det heter. Inte ens Grys kacklande kan göra mig på dåligt humör när jag lyssnar på Alex.

Från Harvardstudenter i USA till kontorsråttor i Svedala

Fick ett tips igår från en kollega om att gå med i Facebook. Det är tydligen ett ställe där man delar sina foton med vänner. Sen kan man se alla sina vänner och deras bilder och deras vänner och deras bilder... Ett nätverk som aldrig verkar ta slut.

Jag är en fegis. Fick inbjudan, men sitter o mesar. Vet inte om jag ska, törs eller borde. Å om jag gör det, o jag bara har tre vänner där, hur kommer det då se ut bland alla som har 400 vänner?

Nu läser jag om det på e24 å där står det att det är hett för 35-plussare. Att antalet mogna användare ökar.

Kanske skulle ändå?

Roliga kvinnor

Jag hörde en intressant diskussion på radion häromveckan om kvinnlig kontra manlig humor. Och varför man inte skrattar lika mycket åt kvinnor som män. En man, som jag inte minns namnet på, sa att det beror på att man av tradition inte vill se kvinnor göra bort sig. Att om en kvinna till exempel ramlar eller är pinsam vill man hellre hjälpa henne.

Jag tror det ligger mycket i det. Men, jag tycker det finns många bra exempel på roliga kvinnor som i alla fall jag skrattar halvt ihjäl mig åt. Att de sen inte nämns när Aftonbladet frågat 15 chefer på tv-kanaler och produktionsbolag vilka tv-personligheter de vill jobba med tror jag beror på en kombination av hajp och dåligt minne.

Med det menar jag att de som hörts o synts mest senaste tiden får mest utrymme på en sådan lista. Det, plus att tråktjejer tagit plats senaste tiden. Ta till exempel Gry Forsell som syns överallt just nu. Har hon någonsin sagt ett endaste roligt ord? Nej just det. Eller Carina Berg. Inte heller särskilt rolig men hon har ändå fått exemplifiera kvinnlig humor i media senaste tiden.

För att friska upp minnet presenterar jag därför min lista på roliga tjejer.

1. Kattis Ahlström
2. Elin Ek
3. Anna Blomberg
4. Cecilia Frode
5. Helena af Sandeberg
5. Patsy & Edina

Koma

Det var svårt att vakna o komma upp igår. Men det är ingenting mot vad det var idag. Jag är fullständigt matt.

Igår kändes det helt ok. Ganska lätt faktiskt. Men idag. Stört omöjligt. Å va fan skiner den där förjordans solen för nu? Efter tre veckors regnsemester?

Sen är det säkert den nya luntan som ligger på mitt bord o pockar på min uppmärksamhet som bidrar till trötthetskänslorna. Suck.

Nya lokaler

Vi har flyttat in i nya lokaler under semestern. Nymålat o trevligt. Bäst av allt är att det är Fagerhultsarmaturer här minsann. Sortini i köket o ringrummet. Vox över kontorplatserna. Vad mer kan man begära? Jag är lycklig.

Skitstövlar

Nu är de visst i farten igen. Killarna som startade krogen Grabbarnas. En av dem sitter anhållen för en ny våldtäkt.

Hoppas de åker dit den här gången.

Tillbaka efter semestern

Nu är semestern slut o jag är tillbaka på mitt kontor. Solen lyser från en klarblå himmel o temperaturen visar på 25 grader.

Det gör inget!

Eller, jo, kanske lite.

Men det är mycket roligare än jag trodde att vara tillbaka efter semestern. Känner mig både laddad o inspirerad. Och utsikten från mitt kontor är rätt sjyst.

Spydiga kommentarer vill jag inte ha

Min söta lilla oskyldiga blogg är befläckad. Någon anonym har lämnat en spydig kommentar.

Usch o fy.

Personen undrar vad mitt tillägg tillför. Tillför? Mina inlägg tillför allt. Man blir upplyst. Road. You name it.

Sjusovare

Sonen är mamma upp i dan. Ligger o snusar än.

Ingmar Bergmans storhet

Jag tittade på fyrans morgonnyheter idag. De pratar om Bergman och visar klipp o intervjuer med och om honom.

Jag har aldrig riktigt intresserat mig för honom tidigare. Att han gjort bra saker det vet jag. En del av dem gillar jag skarpt. Men jag har ändå inte sett storheten fullt ut. Men nu var jag helt fascinerad. Vill se mer, veta mer.

En av de intervjuade säger att hon förvånades över svenskarnas ljummenhet inför Bergman när hon själv flyttade till Sverige från Norge.

Plötsligt insåg jag hur typiskt svensk jag är.