Rackarns tomt

Man tror inte det, men hu vad tomt det blir när valparna åker en efter en. Vore det inte för min motsträvige sambo skulle jag nog behålla varenda en. Skämt åsido, det är mysigt också och se att de kommer till bra och kärleksfulla hem och får blomma ut på egen hand utan mamma och syskon. Det är ju då det stora äventyret börjar för dem.

Nu är det bara Andy Hardy kvar som ska hitta ett eget hem. Andy har legat mig extra varmt om hjärtat hela tiden (om nu någon kan göra det, älskar ju dem allihop) men han föddes först och han var och är störst. Han är också den som min honey av någon anledning oftast släpper ut en stund på egen hand. Ruggigt go kille är det i alla fall.

Andy Hardy