Jag har hämtat cykeln

Äntligen. Och det känns så attans bra. I fyra år har jag lånat min syrras cykel. I fyra år. Utan att ha cyklat på den en enda gång. Den har stått i förrådet. Hela tiden. Varje dag. Med punka.

Det är bara det att jag har inte vetat om den funnits där jag lämnade den. För det är två och ett halvt år sedan jag flyttade därifrån. Och jag har inte haft någon nyckel dit. Och jag skulle hämta den en dag. Och jag skulle ringa någon jag kände. Och någon jag kände flyttade därifrån. Och månaderna har gått.

Ända tills idag. Jag åkte upp, bad en person öppna förrådet och sen bar jag ut cykeln. Det kändes som om jag stal den men det det gjorde inget. Jag var lycklig. Och det tjocka lagret av damm och det omsorgsfullt omsurrade låset vittnade om att den stått där väldigt länge.

Och nu känns det så bra. Min syster fick tillbaka sin cykel och kunde cykla omkring på den redan i eftermiddag. Det är en solskenshistoria. Det är det.

Ganska så najs

Det finns dagar när man är trött. Och så finns det dagar när man är ännu tröttare.

Idag är en sån dag. En dag jag känner mig gammal. Jag kan nämligen inte vara uppe till tolv om jag inte får sovmorgon dagen därpå. Eller, jo, uppe kan jag ju såklart vara men sen är jag ofattbart trött dagen efter.

Som nu. Nu sitter jag och känner mig helt väck. Ögonen vill bara gå igen och jag gör konstiga saker. Häller kaffe i gröten. Till exempel.

Det var trevligt igår på företagets 10-års jubileum. Underbart god mat. Supernajs underhållning och bra musik. Och våra leaders var supersöta när de rockade loss på scenen ivrigt påhejade av Emanuel, vår egen lilla superstar från I'm from Barcelona.

Nu ska jag gå ut och rasta vovsen och spana in när bussen går. Om den går en bra tid, blir det nog en kommunal liten färd in till slussen. Annars blir det taxi.

Vad är hon så nöjd över?

Usch vad den där tyskan ser otäck ut. Hon ser verkligen obehagligt sjuk ut. Nu förstår jag journalisternas beskrivning av ett elakt hånflin. Hon ser faktiskt helt galen ut.

Och nöjd. Galet nöjd. Varför då?

Nu vill jag ha helg

Jag är trött. Så trött så att mitt huvud spränger. Och jag är stressad. Och jag önskar så jäkla innerligt att det var torsdag idag så att det bara är imorgon kvar innan man får sätta sig ner i soffan och det är fredag kväll. Det önskar jag. Väldigt mycket.

Lyckliga jag

Jag hinner inte babbla här nu, jag ska ut på en promenad, men jag måste bara säga att jag fått tillbaka min klubba! Någon vänlig själ hade lämnat in den i helgen. Jag är så glad, så glad.

Så här ser det ut

Här komer bilder på mitt lilla hem på begäran.

Kul, kul

Jahopp. Då var det måndag igen. Har en sjukt stressig vecka framför mig. Och till helgen är det kick-off. Underbart. Känns inte kul alls. Vill bara att den här veckan ska gå. Skön start liksom. Not.

Hade tänkt mig en superduper skön lördagskväll med tjejfilm. Men det franska dramat jag riktat in mig på verkade värdelöst. Jag kanske hade fel men jag tappade lusten för det så snart jag såg skådespelarna.

Det fick bli skitfilmen med Angelina Jolie istället. Den var förmodligen ännu sämre. Kan inte fatta hur nån kan tycka att det där insektsliknande psykot är snygg. Fast psyko var väl o ta i, nåt har hon ju. Hon är ju ganska vacker på något sätt ändå.

Och lagom till att det blev mörkt ute blev jag såklart mörkrädd. Så där satt jag o försökte låtsas att jag mös, uppkrupen i soffan med hjärtat bultande för varje litet knäpp utanför och väntade på att min raring skulle ringa för att bli hämtad.

Och vin kunde jag inte dricka heller för jag skulle ju hämta honom. Och när jag inte fick dricka vin och kräftorna smakade skit tappade jag lusten för att laga mat så då åt jag inte heller.

Snygg tant

Ser ni Nanne i sommarkrysset nu? Hon är fasen 46 år. Kolla in de spirorna. Jag vill också ha såna spiror när jag är 46. Jag vill ha det nu också.

Jag som redan går omkring och skyller min alltmer sackiga figur på åldern. Näe det håller inte. Tur jag köpte Alfalfa. Förser kroppen med viktiga enzymer. Det står det på förpackningen.

Mat-Tina handlar på Coop extra innan hon skrämmer Bambi

Idag har jag varit lite bakis. Inte för att det blev så himla mycket dricka igår. Nej, det var precis lagom och supertrevligt. Men det räcker liksom med ytte, pyttelite för att jag ska sova dåligt. Sen känner jag mig mer eller mindre bakis hela dan. Najs.

Så jag har legat på altanen med en bok. Och vi har haft besök och jag har bjudit på äppelpaj. Egentligen skulle vi gett oss iväg med släpet till lägenheten men när vi skulle åka funkade inte lyset på släpet.

Det blev jag inte ledsen för, ville ju helst bara ta det lugnt. Och märkligt nog hände en konstig incident precis där vi skulle varit om vi hade kommit iväg. Precis vid samma tid som vi hade varit där om vi kommit iväg som vi skulle. Hajar ni? Visst är det konstigt ibland.

Ikväll har jag en kväll för mig själv men kylskåpet var tomt så när jag skjutsade min raring åkte jag för att handla. Gud vad konstiga saker jag handlade. Jag var liksom sugen på allt möjligt och tyckte att jag var värd det också. Jag köpte 6 st färska kräftor till mig själv. För 112 kr. Det tyckte jag att jag skulle mysa på ikväll.

Men de var inte så goda som de såg ut. Jag handlade bra saker också. Mycket grönt och nyttiga saker. Tanten bakom var fascinerad och kallade mig en riktig matmamma. Det grundade hon bland annat på den i hennes ögen oerhört exotiska Turkiska yogurten, men ändå, jag tar åt mig och känner mig som mat-Tina.

Och när jag kom hem fick jag mig en naturupplevelse som hette duga. I fönstret såg jag grannens katter stryka omkring på tomten (och det där är ju en historia för sig som jag inte tänker gå in på nu) men till slut smög jag ut på altanen för att kolla vart de tog vägen.

Plötsligt stod jag öga mot öga med ett rådjur. Jag glodde. Han glodde. Jag glodde ännu mer. Och han också. Länge stod vi där och bara glodde på varandra. Efter en evighet tog han ett par steg längre bort innan han stannade igen och glodde vidare. Jag följde efter, stannade och fortsatte glo. Som en duell. Så tittade vi bort ett ögonblick innan vi tittade på varandra igen.

Sen fick han nog och sprang skällande iväg. Det lät som om han ropade, "det bor en galen tant här hon står och stirrar läskigt, hjälp!".

Det här blir fint

Hade ett ruggigt bra kundmöte idag. En riktigt skön affär på gång känner jag. Jäklars.