Beslut

Jag lyssnade på Carolina Klüft härom morgonen. Hon pratade om beslutet hon tagit om att lägga av med sjukampen.

Hon pratade om beslutet som skulle ifrågasättas av många. Att hon visste att hon skulle behöva försvara sitt beslut många gånnger. Och hur svårt det var att höra sin egen röst och vilja i allt sorl.

Hon berättade att hon en dag när hon var ute och gick med sin systers barn och funderade insåg att hon visste vad hon själv ville innerst inne. Hon kom på att om hon bara gör som hon vill så kommer det att bli bra.

Och det är precis så jag känner. Jag vet att många kommer att ha svårt att förstå mitt val. Och det förstår jag. Men jag måste lyssna till mig själv, min ärligaste känsla. Jag måste göra det jag tror på och det jag vill. Det är ju bara jag som vet hur jag känner.

Inom mig har dialogen pågått länge. Jag har vänt och vridit på möjligheterna, föreställt mig olika scenarion. För varje gång har jag kommit ett litet steg närmare mitt beslut. Jag har letat tecken, sett tecken och lyssnat på hjärtat.

Nu kastar jag mig ut i något nytt och främmande. Nya möjligheter och nya utmaningar. Det är vågat och kanske lite galet men samtidigt så rätt och så spännande. Det ska bli så himla roligt.