Möten

Sent på eftermiddagen igår meddelade chefen "Jag satte dig på ett möte imorgon kl 08.15."

-Visst, sa jag, och log.

-Jag skämtar inte sa han.

-Nä, sa jag, det är ok.

Först skulle vi ha möte (han o jag) kl 13. Jag småstressade med lunchen o mina rara kollegor slängde också i sig maten för att vi skulle vara tillbaka på kontoret till prick kl 13. Fast jag visste. Och de visste. Det fanns inte en chans på miljonen att han skulle vara där till kl 13.

13.40 gled han in på kontoret. Jag frågade om han glömt mig. Nä svarade han, kan vi ta det 14? Visst inga problem svarade jag.

Kl 15 började jag tröttna på att vänta och tjata. Frågade om han hade ont om tid för i så fall kan vi ta det en annan dag.

-Mmmm, ska vi säga om tjugo? Men bara 15? Är det ok?

Jag var fullsketen med jobb o hade varken tid eller lust att vänta på att han skulle hinna. Efter ytterligare en timme kom han förbi o slängde ur sig att han bokat upp mig på nästa morgon. Jag trodde han menade med honom (det var därför jag log).

Så var det inte. Jag skulle ta ett av hans möten. Ok, inga problem.

Precis innan han skulle gå hem meddelade han att vi tar vårt möte kl 16 nästa dag.

-Va!? Skrek pojkvännen i falsett, då kommer ju inte du hem förrän tidigast 18! (vi hade planerat att åka sisådär 35 mil på kvällen så man får förstå att han blev lite upprörd).

Du, sa jag, jag är helt övertygad om att det inte blir något möte (och dessutom hade jag ju ett eftermiddagsmöte som jag inte trodde skulle bli klart till 16).

På morgonen idag meddelade chefen att han inte kommer till jobbet. Alltså, inget eftermiddagsmöte.

Men det hade jag inte tid och tänka på jag var tvungen att dra iväg på mitt morgonmöte som innebar att jag fick stuva om ett annat telefonmöte jag planerat in. Men det gick inte att flytta till eftermiddagen för då hade jag andra möten.

-Ursäkta, sa taxichaffisen när jag avslutat samtalet, men möte på en fredagseftermiddag, det var det dummaste jag hört. Jag har också jobbat på kontor o jag bokade aldrig möten på fredagar.

Nä, tänkte jag tyst för mig själv, o det är kanske därför som du kör taxi nu...