Oförskämt nöjd

Oförskämt nöjd är ordet. Över att jag kom iväg på långpromenaden med hundarna redan kl 09 igår. Då hade jag förstås redan varit ute en omgång och rastat hundarna.

Sen bar det iväg till naprapaten som bände, knäckte, strömmade och gav massage. Mina stackars ben är verkligen helt ur slag.

Jag är glad att jag äntligen kommit till någon som vet vad som är felet men samtidigt sjukt frustrerad över att jag inte gick till en idrottsläkare redan i somras eller kanske till och med förra våren när det började.

De hade ju inte behövt bli så dåliga om jag stoppat i tid och inte fortsatt pressa. Men, men nu är det som det är och jag är en erfarenhet rikare :).

På eftermiddagen åkte jag iväg och fixade vindrutetorkaren på lilla bilen. Också en sån där grej som jag känner mig extremt stolt över:). Den var så dålig så det knappt gick o se när jag körde iväg i snöandet.

Tog med mig Harper för en tur in till centrum för att hon skulle få lite miljöträning (och förhoppningsvis bli trött). Hon höll på att krypa ur skinnet av upphetsning.

Hon verkade tro att precis alla var där för hennes skull. Alla. Om hon blev något trött av det vet jag inte precis, men glad var hon i alla fall.