Det gick bra att vara tyst

I går skulle vi på överraskkningsfest för raringens brorsa. Brorsan visste inget. Han trodde han skulle på middag med bara tjejen men när de anlände var vi redan ett gäng på tjugo pers som satt vid bordet.

Han blev helt tagen på sängen. Tidigare på dagen bjöd han på tårta o jag var fullständigt livrädd att försäga mig. Likadant några kvällar innan när vi var där o kollade på fotboll.

Alla var lika rädda för att råka säga nåt så det var ingen som vågade dyka upp på tårtan (förutom släkten då förstås) o det var ingen som vågade smsa. Jag är förvånad att jag klarade mig utan att säga nåt dumt.