Sitter på kontoret men börjar inse att det nog är dags att gå hem. Inte för att jag inte tänker klart längre för det gör jag. Är klart piggare på eftermiddagarna och kvällarna.
Jag funderar emellanåt på att jag lider av någon bokstavskombination. Känner mig som den yraste människan i världen. Det är alltid ett helsike att få ihop vardagarna. Läste en artikel i svd om en kvinna som fått diagnosen adhd i vuxen ålder. Jag kände igen det hon beskrev precis.
Kommer jag ihåg den ena ungens gympapåse så glömmer jag den andras dagen efter eller så kommer de försent till skolan för att inte jag klarar av att koordinera ihop de sista kritiska momenten när vi ska ta på oss ytterkläderna.
I mitt huvud ekar min röst oavbrutet, glöm inte, får inte glömma, kom ihåg, gör det, missa inte osv. Faktum är att idag på förmiddagen var jag helt säker på att det är så. Jag lider av en bokstavskombination.
Men på eftermiddagen träffade jag en kund som sa, "Det är så bra att vi har dig, du är så strukturerad och lugn och ser precis vad vi ska göra".
??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar