En nätt liten vurpa

Har haft en bra dag med avkopplande stunder i höstsolen på tomten medan hundarna busat med varandra. På promenaden ramlade jag lite snyggt sådär, gled lite läckert ner på sidan. Vet inte om jag ska skylla det på mina instabila ben eller om det var leran. Men jag slog mig inte, sträckte mig lite men slog mig inte :).

Harper 10 veckor och tre dagar.

Skönt och ta skydd i Mels trygga famn.

Ny vecka, bra värden och röntgen

Ont i halsen idag, har haft det hela natten så det var nog förklaringen på min trötthet igår. Jag brukar vara som tröttast precis när en förkylning bryter ut.

Mina ben är lite bättre. De gör inte lika ont längre, stickningarna har nästan upphört och när jag går känns det lite mer normalt, inte som att jag ska snubbla hela tiden. Hoppas så att de blir bra snart!

I fredags fick jag svar på senaste blodprovet som visade att jag nästan var uppe på max för B12. Så himla härligt. :). I slutet av veckan ska jag på magnetkameraröntgen, både spännande och läskigt.

Sovstund på sofflocket

Tog mig en dusch i hopp om att piggna till och dukade fram lite sen frukost. Men det hjälpte inte det heller. Efter att ha rastat alla hundarna i omgångar somnade jag till slut med Harper i soffan. Så skönt!

Söndagsmorgon

Tar en svartvit bild idag för det känns lite svartvitt så här dags.

Igår kunde jag somna om efter morgonbestyren med Harper. Fick sova ända till kvart i elva. Helt fantastiskt skönt. Men först var jag som sagt uppe med henne mellan 06 och 07.Först ska det kissas och eventuellt bajsas sen ska det ätas, kissas igen och busas. Sen sover hon igen efter ganska exakt en timme.

Nu sitter jag och funderar på om det är nån idé att jag går och lägger mig igen. Hon har precis somnat efter sitt lilla race. Jag tror inte det, klockan har hunnit bli lite för mycket. Men ögonen går i kors, så det skulle vara väldigt skönt...

Å andra sidan skulle det inte kännas så tidigt om klockan inte ställts tillbaka så egentligen är det bara till att bita ihop.Kanske sätta på tvn för att vakna till. Ja, så får det bli :).

Fredagsmys i kvadrat

Harper 10 veckor.

Vilken underbar och trevlig kväll jag hade igår med fina vännerna Tina och Hèléne (som för övrigt stavar sitt namn lite annorlunda, undra om jag fick strecken rätt nu?). Många goda skratt och intressanta diskussioner och tankar som alltid. Tusen tack för bästa kvällen tjejer!

Idag skiner solen från en klarblå himmel och luften är klar och frisk. Nu ska jag ge mig ut på en promenad med Mel och Messi, Harper ligger och sover efter en stunds bus i skogen.

Låter mig inte coachas så lätt

Coachen igår, ja vad ska man säga, kanske är jag inte mottaglig eller så är hon inge bra, i alla fall inte för mig. Kan inte bedöma det just nu men det var i alla fall ingen aha-känsla igår precis.

Vi får se. Idag tänker jag boosta och peppa mig med goda vänner på besök. Ska bjuda på något riktigt gott att smaska på :).

Innan dess blir det städning och en härlig promenad med hundarna. I mörkret, det är väldigt mörkt här idag. Hösten är här på allvar nu.

Stress

Bara en sån sak.

Badmoster

Nu sitter jag med mitt kaffe och ska strax ge mig iväg till coachen. Är redan helt slut efter en helt vanlig lugn förmiddag med en lugn promenad med hundarna och en maskin tvätt.

Det är skönt att vara ute och det gör mig lite gladare men samtidigt blir jag både trött av det och låg eftersom jag påminns om vilket dåligt skick mina ben är i. I löjligt sakta mak och med ministeg försöker jag att inte tänka på hur svårt det är att gå.

Och nu har jag blivit tjock också. På köpet liksom. Det klär mig inte, eller rättare sagt, då klär inte kläderna mig. Fick inte på mig ett par byxor idag. I vanliga fall sitter de lite halvlöst. Fick de inte ens över höften.

Den eviga badmostern, hon missar inte ett endaste tillfälle till bad.

Bus & lek i skogen.

Godmorgon!

Längtar till i morgon för då ska jag ha fina vänner på middag - ska bli supermysigt. Hade tänkt att jag skulle ägna stor del av den här veckan till att röja i Tildes rum som alltid ser ut som en bomb slagit ner, eller som hon själv säger, golvet är den bästa garderoben.

Men det har inte funnits några krafter kvar till det hitintills. Får se hur det blir idag, men idag ska jag träffa coachen som uteblev igår :). Och så ska jag ut på promenad, det gör undervärk med min kropp (och mitt sviktande humör).

Låter säkert konstigt att jag inte orkar mer, men det är så det är, inte mycket krafter kvar. Gårdagens promenad blev i underbart höstväder. Det är härligt och se när hundarna rusar ihop på fälten i full fart. Messi rullade sig som vanligt i nåt i hans ögon smaskigt så det blev en dusch på det.

Det är mycket bilder på valpen nu men det är för att det är enklare att ta fina kort på henne för då står jag själv still, så fort jag ska ta på Mel och Messi är vi alla i rörelse och då blir det därefter :).

Mel missar inte en enda pöl.

Extremt dålig bild men så blir det med telefonen när vi är ute och går.

Dagens Harper :)

Harper snart 10 veckor

Coachen dök aldrig upp, hade dykt upp en annan sak visade det sig sen när vi väl fick tag på henne. Så där satt läkaren och jag och väntade i lite mer än en timme. En sån sak, ett litet, yttepyttelitet besök, tröttar ut mig fullständigt. Så nu är jag helt slut och försöker peppa mig själv till dagens promenad.

Dags för rehab

Nu ska jag på rehabmöte. Jag undrar vad det är för något och vad vi ska prata om. Coachen är sen...

Oj då smekmånaden är visst över

Messi är så gullig med valpen. Försiktig och mjuk och säger aldrig något, låter henne härja fritt. Men nu idag verkar det som att han är less på det. Han säger fortfarande ingenting men hans blick på mig säger allt.

-Va, ska hon vara kvar, är det inte bara en liten valp på besök några dagar?!

Han håller sig nära, nära mig och hela hans kroppsspråk säger "det är väl jag som är bebisen?" Gullegubben.

Trasiga drömmar och lugna promenader

Drömmer just nu om en trasmatta. Trodde först att det var ett billigt alternativ men den matta jag hittade som passar precis var förstås inte billig. Den var precis tvärtom. Men snygg är den :).

Jag får helt enkelt fortsätta drömma.

Var hos läkaren igår och blev fortsatt sjukskriven, under tiden väntar jag på tid för magnetröntgen. Såklart inte kul att vara sjukskriven men jag tänker att jag ska fokusera på att bli bra.

Sju veckor utan löpning gör mig en aning grinig så nu kämpar jag mig ut på promenader istället. Löjligt lugna sådana men de gör skillnad. Helst skulle jag nog röra mig försiktigt och lugnt hela tiden för då känns det som bäst.

Hittade den här fina mattan hos möbelvärlden.se

En helg med Pizza, Amarone och Kalvlever

I fredags fick vi spontanbesök av Olle och Siv som tog med sig Pizza på kvällen, så himla gott! Drack ett underbart Amarone till pizzorna, det gjorde ju inte fredagskvällen mindre festlig. I lördags fortsatte vi på den inslagna vägen och åkte iväg tillsammans för att käka lunch på dagen. Jag provade kalvlever för första gången i mitt liv (det finns mycket B12 i det) men hu, det gör jag inte om :). Det var underbart ändå med miljöombyte och slippa fixa med maten.

Kalla fötter & berg och dalbana

Harper tillsammans med sin syskon på mitt första besök

Redan när jag träffade Harper första gången tog hon plats.

Harper nästan 4 veckor

Lilla fina fransyskan "Zoe"

Överst är lite bilder från när jag besökte Harpers uppfödare i Norge första gången i september. Men i somras var planen att hämta hem en valp från Frankrike. Det var en berg-och-dalbana (som jag nämnt förut) utan dess like med diverse papper att fylla i, tillstånd att invänta och biljetter att beställa. Efter många turer och nya beslut varje dag blev det till slut inget på grund av flera olika saker men mest att tillståndet kom för sent.

Men innan vi kom så långt hade jag köpt biljetter till både mig och resesällskap (tack underbara du för att du stod vid min sida i alla turer, du är bäst :) Eftersom allt blev så försenat hann J börja jobba och själv ville jag inte resa men då hade jag som sagt en stand-in.

Som tur var fick jag tillbaka pengarna från biljetterna. För inte nog med att tillståndet kom sent när det väl kom och jag köpte bíljetter krånglade även det och flygbolaget dröjde med att bekräfta att hunden kunde flyga med. Besvikelsen var enorm även om jag försökte trösta mig med att det var någon mening med det (tänker alltid så, känns som att saker och ting händer av en anledning).

Zoe, som jag skulle kallat valpen fick stanna hos uppfödaren och vem vet, kanske jag ska ha en valp efter henne en dag. Några veckor senare föddes Harper i en kull med sju tikar och två hanar. Hon var en av två som jag hade som favorit från dag ett. Zoe-namnet var i mitt hjärta upptaget till fransyskan så namnet blev Harper. Jag har varit väldigt bestämd på den punkten hela tiden, trots vilda protester i familjen (eftersom J har döpt alla våra djur och två av dem till fotbollsspelare har jag stått på mig denna gång, tror alla vant sig nu :).

Hon är nämligen en liten tuffing den här lilla damen. Hon har utmärkt sig i sin stora kull från första stund. I takt med att jag blivit sämre har jag verkligen inte känt mig säker på att det är vettigt att skaffa en tredje hund, men wtf - vad vet man egentligen om nå't, det blir som det blir. Samtidigt har jag varit helt säker på Harper från första stund.

Fredagsrapport

Harper är en minst sagt fartfylld tjej

Alltid något i kikaren

Nåt som är bra är att vi testat vårt vatten. Vi tog alla tänkbara prover och nu har vi fått svaren som visade att vattnet är tjänligt. Älsklingarna har åkt till USA med sin pappa i två veckor. Mammahjärtat värker redan samtidigt som  jag är glad för deras skull - vilket äventyr!

Harper är en riktig tuffing och vansinnigt självständig. Spatserar glatt iväg på diverse upptåg. Igår upptäckte hon att hon kunde kasta sig ut för berget med framtassarna på jord och barr, som att surfa liksom. Sjukt kul. Idag fyller hon nio veckor och det är en vecka sedan vi hämtade henne.

Om sanningen ska fram

Så mår jag för jäkligt. Jag har fått en tid för magnetröntgen av nacke och rygg för att se om det är diskbråck. Under tiden är det bara till att vänta. En sak i taget så att säga. Själv skulle jag vilja utreda varenda liten grej under tiden men så går det ju inte till.

Jag lever på smärtstillande, om jag tar tabletter regelbundet så känner jag mig ok. Om jag inte tar några tabletter (vilket jag provade igår) kan jag knappt röra mig. Smärtan är det minsta problemet. Att inte vara rörlig, at all, är det stora problemet.

Jag kan knappt sitta för det gör för ont (sitter på dubbla kuddar och ändå känns det som om jag satt på asfalt), när jag ska resa mig upp oavsett hur länge jag suttit får jag i princip veckla ut hela kroppen, stel som en pinne är jag. I ena foten och handen har jag stickningar och domningar.

Jag tänker mig att jag är en krutgumma när jag blir äldre.

Benen är det som gör mig mest frustrerad och det som märks mest eftersom jag inte kan springa (men jag kan faktiskt inte ens gå som vanligt). Även armarna gör ont och är svaga men där har det inte gått lika långt. Jag försöker att inte tänka för mycket på vad det kan vara men självklart undrar jag. Mest av allt är jag otålig, jag vill veta vad som är fel och vad jag ska göra åt det. Nu, vill jag det.

Lilla skruttan

Harper gillar skogen, särskilt kottarna.

Oj vad tiden går snabbt, lilla Harper växer som bara den. Har bara varit här i fem dagar men känns som hon alltid varit här.

På upptäcksfärd

Harper är inne på sin fjärde dag men har varit hemmastadd sen första stund. Hon är så otroligt tuff och framåt och dundrar fram, helt orädd. En riktig utmaning :).

Messi är förälskad och är så otroligt rar med henne. Mildare, goare hund får man leta efter, låter henne klättra och busa på honom. Även Totti tycker det är jätteskoj med en ny liten hund att stajla inför.

Jag är inte morgonpigg av mig

Så vad fasiken gör jag uppe nu?

Mmm... helt nöjd är jag ju inte med tiderna som följer med en liten valp. Särskilt inte med den här loppan som är en morgonpigg liten jäkel. Kl 04.00 var det färdigsovet. Men såklart efter mat, bus och kiss är det dags att sova igen.

Synd bara att inte jag kan göra det också. Just nu ligger jag i soffan med Messi tätt intill (han försöker ta igen morgonens gosstund som vi brukar ha när vi vaknar till:). Och på tal om sömn så är det något jag behöver extra mycket nuförtiden så det är ju lite klantigt att skaffa sig extra väckarklocka då.

Men mina ben som ännu inte är bra (inte ens lite bättre) gör mig rysligt rastlös, snudd på att jag klättrar på väggarna, ur det perspektivet är en valp mycket bra just nu. Jag har inte sprungit på över en månad och det ser inte ut som att jag kan göra det på en överskådlig framtid heller.

En annan trötter i familjen är Tilde, bra att jag är vaken nu så ja kan jaga upp henne. Det behövs väl en sisådär 22 påminnelser för att få upp henne på morgonen :).

Sötaste Tilde och Messi i soffan.

Säg hej till Harper!

Familjens nya medlem! En underbar liten norsk jänta som vi väntat på i många veckor, men nu är hon här. Tack Solveig för vår lilla darling!

Skrap på rutorna

Idag var det 1,5 minus ute och vi var tvungna att skrapa rutorna när jag skulle skjutsa W o T till skolan (jag är en hopplös curlingmamma, ska ta tag i det nån dag).

Nöjd

Ibland är det inte mycket som behövs för att man ska känna sig nöjd.

En trasig p-automat till exempel gjorde mig glad när jag var en sväng på Söder idag.

Sen gjorde jag ett test, efter det kände jag mig också nöjd.

Gonatt.

Små bebisar igen?

Mels skendräktighet har helt slutat och hon är superpigg igen. Springer på i full fart och drar mig runt på cykeln. Riktigt kul o ha den pigga och busiga Mel tillbaka. Nu får vi se när det är dags för hennes löp, om hon ska pricka in julhelgen igen som hon brukar eller om hon kanske klämmer till lite tidigare än så? I vilket fall så hoppas vi på små fina Schäferbebisar till våren.

Söta valpar efter stilige hanen Xano.

Kanske delar med mig med en videosnutt snart på våra framsteg i lydnaden och spåret.

Svårt att sova

Det hör inte till vanligheterna att jag har svårt att sova, men just nu har jag det. Brukar annars inte ens hålla mig vaken till tv4nyheterna :).

Tittade på nån kriminalserie ikväll som jag fastnade för, istället för att somna så hängde jag i och ville se slutet.

Fin dag i dag med frisk luft och sol.

Smider planer

Oj, oj, oj vad jag smider planer nu. Jag tar en dag i sänder (på grund av mina ben) men samtidigt klarnar mina viljor och mina mål. Kontakt med den inre kompassen som det så fint heter :). Underbar känsla.

Ihopfätad i brist på annat

Undra om jag kan göra en inbakad fläta på mig själv tänkte jag och så satte jag igång.

Inte illa pinkat va? Klart godkänt om jag får säga det själv.

Om jag är rastlös? Ja lite.

Lugn helg och fina spår

Vi har haft en bra helg, tagit det lugnt, inga måsten och ätit god mat.

Hundarna och sonen behövde rastas och när jag inte kan släpa med dem ut i löparspåren blev det några vändor på de fina fälten.

Mel har gått fyra spår som alla gick bra. Enda problemet är att hon inte vill sluta spåra, inte ens kattmat är intressant i jämförelse med spåret.

Twitterfavorit

Jag har en favorit på twitter. Jonas Gardell. Jag rekommenderar dig att skaffa ett twitterkonto och följa honom om du inte redan gör det. Vad sägs om följande feeds;

"Tävlande i Idol borde lyssna noga på vad Alexander Bard har att säga. Med hans hjälp kan de bli stora popstjärnor. I Östeuropa. På 90-talet."

"Sanningar som är lika bra att du vet: Ditt badrum blir inget jävla spa bara för att du ställer ett doftljus på handfatet."

Jonas Gardells feeds på twitter  gör mig glad.

Vad sägs, visst är han underbar?

Så sant som det är sagt

Mel lär Messi

Den här veckan har jag mötts av söndersmulade plastförpackningar så gott som varje dag när jag kommit tillbaka efter att skjutsat T till skolan. Lagom till att jag kliver in genom dörren lufsar Mel uppför trappen väl medveten om vad matte tycker om tilltaget. Messi däremot har inte en aning och gnager lyckligt vidare på de små söndertuggade bitarna.